Gränslöst engagemang • Tredje uppgiften i praktiken

1977 var ett händelserikt år för Sveriges lärosäten. Med Högskolereformen avskaffades examenstitlarna, högskoleproven tillkom och framför allt lagstadgades den tredje uppgiften. Äntligen skulle forskarna ut ur sina påstådda elfenbenstorn och berätta om sitt arbete. Och nog har röster hörts. Vissa har gått så långt som att avskriva den tredje uppgiften som skrivbordsprodukt – till och med Hans Rosling uttryckte tvivel om dess funktion i universitetsstrukturen. Desto fler är övertygade om att den fyller ett viktigt syfte.

– Varje forskare har ett ansvar att föra ut resultatet av sin forskning i samhället. Det betyder inte att alla måste trängas i tv-studion. Vissa går helt enkelt genom rutan bättre och media hittar snabbt sina älsklingar. Däremot behöver vi bidra med kunskap, kommentarer och rekommendationer där det tillför värde, säger Sofia Kälvemark Sporrong, professor i samhällsfarmaci och ett välbekant namn i läkemedelsdebatten.

Vad exakt förväntas då av våra svenska universitet? Initialt var lagtexten inte mer specifik än att de skulle sprida kännedom om sin forskning. Med åren har formuleringarna skärpts, och sedan juli 2021 kräver Högskolelagen samverkan med samhället för ömsesidigt utbyte och att högskolans kunskap och kompetens kommer samhället till nytta.

– Vetenskapen måste ta plats i det offentliga samtalet, och generellt är vi duktiga på det i Sverige. Just nu hör vi hur statsvetarna förklarar de politiska turerna och epidemiologerna kommenterar pandemin på alldeles lysande sätt. Nyckeln är att inte fastna i detaljer och att acceptera enstaka feltolkningar. Själv fick jag viktig övning under min tid på Institutet för framtidsstudier där de konsekvent skickade fram yngre medarbetare, och får jag råda så bör universiteten satsa mer på att medieträna juniora forskare, säger Sofia Kälvemark Sporrong.

Två centrala aspekter i den tredje uppgiften är kunskapsspridning och bildning. Sedan juli 2021 har landets lärosäten ansvar för att främja ett livslångt lärande. Vid Farmaceutiska fakulteten har uppdraget redan resulterat i ett breddat utbud av fristående kurser. Parallellt arbetar bland annat U-FOLD – ett forum för beroendeforskning – i syfte att förena samhället i kunskapsutbyte och nya insatser mot missbrukets utmaningar.

– År 2011 identifierade en nationell utredning behovet av ett svenskt kompetenscentrum för beroendeproblematik. I Uppsala fanns redan universitetets beroendeforskare, Läkemedelsverket, Länsstyrelsen, Regionen och flera andra aktörer som alla var drivande i ANDT-arbetet. Grunden var lagd, och samma höst förenade vi ett tjugotal organisationer i U-FOLD. Nyligen firade vårt forum tio år i en fullsatt universitetsaula och idag når vårt regionala initiativ långt bortom Upplands gränser, säger Fred Nyberg, seniorprofessor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

Då Fred Nyberg av regeringen utnämndes som professor i biologisk beroendeforskning vid Medicinska forskningsrådet (MFR) fick han i uttalad uppgift att förmedla kunskap i samhällsdebatten. Med uppdragen vid MFR och senare vid Regeringens Mobilisering mot narkotika och ANDT-råd fanns han sig ofta efterfrågad av landets journalister en ofta utsatt position som krävde medvetna strategier.

– Jag lärde mig tidigt vikten av raka, enkla svar och att snabbt sätta mig in i och kommentera nya studier. Blir det för vetenskapligt eller långrandigt tar journalisterna frågan någon annanstans, och inte nödvändigtvis dit kunskapen finns. Samtidigt kan strålkastarskenet vara krävande. Till exempel är de drogliberala rösterna få men högljudda och att påtala riskerna med cannabis leder ofelbart till kritik på Flashback. Alltså måste du inte bara veta vilka debatter du ska välja och hur du ska ta dem. Du behöver dessutom veta hur du ska hantera eventuella efterspel, och det är något forskare måste få med sig redan i unga år, konstaterar Fred Nyberg.

Flera universitet lägger också stort fokus på utvecklad samverkan med industrin. Till incitamenten hör ny forskning, bättre produkter och framtida kompetens. Sedan 2020 utgör Farmaceutiska fakulteten nav i SweDeliver – ett världsledande forsknings- och kompetenscentrum inom läkemedelstillförsel. Här förenas akademi och industri för att med gemensam kraft anta de utmaningar som möter utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

– SweDeliver ger Farmaceutiska fakulteten tillgång till industriell infrastruktur och kompetens inom läkemedelsutveckling. Våra företagspartners får i sin tur närheten till fakultetens grundläggande forskning, samtidigt som synergier uppstår mellan alla parter. Det är utan tvekan en win-win, både för oss som arbetar inom SweDeliver, men också för svensk life science, säger Christel Bergström, centrumledare och professor i molekylär galenisk farmaci.

Kärnan i SweDeliver är det tjugotal juniora forskare som vid centret utvecklar den strategiska kompetens de behöver för att på sikt leda utvecklingen inom läkemedelstillförsel. Med handledare och mentorer vid både akademi och industri erbjuds de en unik utbildning såväl som ett omfattande nätverk längs vägen mot avancerade positioner inom framtidens läkemedelsindustri.

– Universiteten måste lägga ökad kraft på förmågan att förmedla forskning på ett begripligt sätt. Inom SweDeliver har vi därför initierat ett arbetspaket där doktorander och postdocs får tillfälle att presentera sin forskning för en bredare publik och en tydligare bild av hur deras arbete ryms i en större kontext. Härnäst förbereder vi ökad mobilitet för våra seniora forskare, och hoppas möjliggöra utbyten mellan fakultet och företag så snart pandemin ger med sig, fortsätter Christel Bergström.

Sammanfattningsvis är den tredje uppgiften central i Farmaceutiska fakultetens verksamhet. En betydande del av forskarnas arbete bedriver de i samverkan med det omgivande samhället. Fakultetens partners finns nära: inom universitetet och Uppsala, men också långt bortom regionens och Sveriges gränser. Parallellt är forskarna flitigt anlitade experter i media, debatter och utredningar där de utgör en farmaceutisk röst för ett friskare samhälle.

– Vårt vetenskapsområdes nära samarbete med bland annat Akademiska sjukhuset, SciLifeLab och Testa Center gör Uppsala till en perfekt miljö för ledande läkemedelsföretag att förlägga sina studier. Som prodekan för samverkan ser jag även goda möjligheter till en mer strukturerad samverkan med Läkemedelsverket, Lantbruksuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Väl där kan vi också fullt ut nyttja vår fakultets unika förutsättning att mobilisera alla de kompetenser som krävs för att utveckla ett läkemedel från laboratorium till klinisk behandling, konstaterar Christel Bergström.

FAKTA

• Behöver du stärka dig eller din verksamhet med ny akademisk kunskap? Farmaceutiska fakulteten ger fler än 60 fristående kurser som är baserade på den senaste forskningen.
• Vid Uppsala universitet hittar du ny arbetskraft och den senaste kompetensen. Här kan du som arbetsgivare komma i kontakt med våra drivna studenter.

MER INFORMATION

• Sofia Kälvemark Sporrong: Sverige behöver fler farmacirebeller
• SweDeliver online
• U-FOLD online

KONTAKT

Christel Bergström, Farmaceutiska fakulteten
Prodekan för Samverkan
Christel.Bergstrom@farmaci.uu.se

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, TV4, Apotekarsocieteten