Forskarprofilen: Anders Karlén koordinerar kampen mot den osynliga fienden

2022-06-11

– Så länge katastrofen inte slår med full kraft föredrar många att rikta blicken åt annat håll, säger Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign, som efter att ha koordinerat det europeiska flaggskeppet ENABLE nu tar striden mot antibiotikaresistenta bakterier vidare inom ramarna för den nationella plattformen ENABLE-2.

Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign
Anders Karlén (t v) med nära medarbetaren Diarmaid Hughes, Uppsala universitet

I en studie publicerad i The Lancet beräknas 1,3 miljoner människor ha dött år 2019 till följd av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Det placerar dem bland världens dödligaste sjukdomar och kurvorna stiger brant. Likväl har kampen mot accelererande antibiotikaresistens förtvivlat svårt att få fäste på samhällets agenda, och frågan är vad som egentligen krävs för att få till stånd en mobilisering som förmår vända den dystra utvecklingen?

– Problematiken är global och flera EU-länder är redan hårt drabbade. I Sverige som alltjämt är relativt förskonat skymtar vi bara hotet längs horisonten, och just här hittar vi den stora utmaningen: Så länge katastrofen inte slår med full kraft föredrar många att rikta blicken åt annat håll. Men faktum är att den moderna läkekonstens beroende av antibiotika målat in oss i ett hörn som vi får allt svårare att lämna, konstaterar Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign.

Anders Karlén, Farmaceutiska fakulteten
Anders Karlén, Farmaceutiska fakulteten

För att hitta det senaste tillfälle forskningen upptäckte en ny antibiotikaklass som nådde vården får vi söka oss tillbaka till 1984. Vid ungefär samma tidpunkt började den då nyblivne doktoranden Anders Karlén sätta samman molekyler och i en dator studera deras potentiella egenskaper. Den moderna informationsteknologin befann sig alltjämt i sin linda, och utrustad med en terminal och ett modem i Uppsalas Biomedicinska Centrum jobbade Anders sena kvällar mot en dator i Lund – kontorstid räckte kapaciteten inte till för avancerade beräkningar.

– Som en av de första länkarna i den farmaceutiska kedjan försöker vi identifiera lovande kemiska startpunkter för utveckling av nya läkemedel. I fråga om antibiotika söker vi potentiella angreppspunkter i bakterier och molekylerna som kan döda dem. Ofta krävs design, syntes och tester av hundratals föreningar innan vi – förhoppningsvis – hittar en substans att gå vidare med, och lyckligtvis har dagens verktyg helt annan prestanda än när jag påbörjade min forskarbana, vilket gör vårt arbete avsevärt mer effektivt.

Med åren har den problematik de resistenta bakterierna ställer oss inför vuxit sig långt mer komplex än vad enskilda vetenskaper kan åtgärda. Det gör interdisciplinär samverkan absolut nödvändig, och sedan 2016 är Anders Karlén engagerad i styrelsen för Uppsala Antibiotic Center, en doktorandskola där Uppsala universitets tre vetenskapsområden lägger en gemensam grund för framtida antibiotikaforskning. Redan två år tidigare hade Anders axlat uppdraget som koordinator för ENABLE, det IMI-finansierade flaggskepp som förenade femtio europeiska lärosäten och biotech- och läkemedelsföretag längs frontlinjen i jakten på nya antibiotika.

– Vi fick 85 miljoner euro och drygt sju år på oss att driva utvecklingen av ett antal antibiotikakandidater och lotsa minst en av dem genom en klinisk fas 1 studie. Ribban var högt lagd och rollen kom med många utmaningar, men framför allt var det oerhört lärorikt att kliva fram i ett sammanhang jag aldrig trott skulle komma min väg. När vi tog ENABLE i mål hösten 2021 var alla förhoppningar infriade med marginal och Uppsala hade bevisat att vi har de erfarenheter, kompetenser och kontakter som krävs för att ta förarsätet i samarbeten av den här storleken.

Framgångarna med ENABLE har gjort avtryck, och år 2019 vann Uppsala universitet nästa stora utlysning: COMBINE, en ny paneuropeisk IMI-satsning som, med Anders Karlén vid rodret, stödjer åtta projekt som ingår i initiativet AMR Accelerator, vars mål är att utveckla nya läkemedel mot tuberkulos och infektioner orsakade av gramnegativa bakterier. Också i Sverige riktades blickarna mot Uppsalas Farmaceutiska fakultet, och bara dagar innan ENABLE avslutades tillkännagav Vetenskapsrådet ett anslag om 25 miljoner kronor till ENABLE-2, en internationell plattform som med nod vid Uppsala universitet och under ledning av Anders Karlén ger stöd till lovande projekt i den antibakteriella läkemedelsutvecklingens tidiga skeden.

I laboratoriet vid Biomedicinskt Centrum
I laboratoriet vid Uppsala Biomedicinskt Centrum

– Det är en fas där behovet av projektsupport är enormt, och Vetenskapsrådets förtroende ger oss utrymme att bygga vidare på en modell vi redan utvecklat. En första utlysning genererade flera mycket intressanta förslag, och en oberoende kommitté har valt fem lovande projekt som vi arbetar med under 2022, vilket är så långt vår initiala finansiering sträcker sig. Vad som sker efter årsskiftet är oklart, men vi hoppas på fortsatt stöd från Vetenskapsrådet och samtalar även med potentiella samarbetspartners i både Sverige och Europa, och alla tycks införstådda med att det krävs en pipeline in i systemet om vi ska få ut något i andra änden.

Anders Karlén vet vad han talar om. Efter tjugo års närmast fruktlöst sökande efter en substans med tillräckliga antibakteriella kvalitéer och läkemedelsliknande egenskaper lyckades hans forskarteam identifiera en molekyl som bet på både en och två av de totalt fyra gramnegativa bakteriestammar WHO idag beskriver som de största hoten mot vår planet. Framgången renderade stöd via ENABLE och idag fortsätter progressen inom ramarna för ENABLE-2. Resultaten ger all anledning till optimism, men trots det hänger projektets framtid på en skör tråd.

– I den bästa av världar hinner vi ta vår substans till nästa utvecklingsfas och de möjligheter som där öppnar sig. Om inte är risken uppenbar att vårt arbete hamnar i limbo då det är närmast omöjligt att få finansiering för läkemedelsutveckling inom antibiotikaområdet, vilket för mig är en personlig bekräftelse på vikten av riktade satsningar som ENABLE-2. Lika nödvändigt är att vi väcker läkemedelsindustrins intresse för antibiotikautveckling. Jag vet att diskussioner förs om tänkbara ekonomiska incitament och att flera intressanta förslag ligger på bordet. Själv har jag fyllt 63 år och får jag bara behålla hälsan så hoppas jag ta vår grupps forskning så nära ett nytt antibiotika som möjligt, men resistenta bakterier är utan tvekan en utmaning världen kommer att brottas med långt efter att jag lämnat laboratoriet.

FAKTA ANDERS KARLÉN

  • Yrke  Professor i datorbaserad läkemedelsdesign
  • Ålder  63 år
  • Bor  I en villa i Uppsala
  • Tittar gärna på  Danska tv-serier, de lyckas väva in ett djup och ett samhällsperspektiv som jag kan sakna i många andra produktioner, just nu är Borgen en favorit.
  • Ett vetenskapligt bidrag jag är stolt över  Mitt mest citerade arbete är en artikel jag skrev tillsammans med Hans Lennernäs vid vår fakultet, men störst betydelse har utan tvekan mina uppdrag i ENABLE och COMBINE haft.
  • Diskuterar  Viner, i synnerhet franska sådana. Vi försöker åka dit en gång per år för att kombinera cykelturer med vingårdar, och så är ju internationella nyheter alltid intressanta och ligger högt på läslistan.
  • En perfekt dag  Är jag på hemmaplan blandar jag gärna tennis, golf och musik med umgänge med familjen.
  • Mitt sommarprogram skulle handla om  Vikten av engagemang i arbetet och att medverka i arenor där olika erfarenheter och kulturer kan mötas.

MER INFORMATION

KONTAKT

Anders Karlén SWEAnders Karlén, Professor
Farmaceutiska fakulteten
anders.karlen@ilk.uu.se

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt

Nytt vid institutionen för läkemedelskemi

Senast uppdaterad: 2022-06-15