Smärta i konsten • Från törnekrona till instagore
”Det är som att se en bilolycka, det är hemskt men du bara måste titta” berättar en av de många unga som idag publicerar egna och tar del av andras foton av självskador. Men vad gör visualiserad smärta så fängslande? Och har den till och med medicinskt värde? Vid Konst Läkekonst tisdag 8 mars ger professor Hans Sternudd och överläkare Adriana Miclescu nya perspektiv åt en konstform i konstant rörelse.
Tid Tisdag 8 mars 2022, kl.19.00
Plats Grönwallsalen, Akademiska sjukhuset, ing. 70
Övrigt Fri entré, ingen föranmälan
Ladda hem Poster Konst Läkekonst 8 mars
ATT GESTALTA SMÄRTA I BILD
I en tid då det är norm att dela vår vardag i sociala medier finns få tabun. ”Jag vill visa mina hemligheter för någon. För vem som helst, även dem som inte känner mig” säger en ung kvinna som i flera år blottat sina blödande sår på Internet. Sedan 1990-talet har exponeringen av självskador blivit allt vanligare, men att visualisera smärta i bildkonst är absolut ingen ny företeelse.
I det tidiga religiösa bildspråket är martyrskapets fysiska kval ett flitigt använt motiv: Sankt Erasmus tarmar slits ut med hjul, den heliga Apollonias tänder dras ut med tång och Ignatios av Antiokia kastas i vilddjurens gap. Anmärkningsvärt är hur de porträtterade, sin smärta till trots, utstrålar såväl lugn som beslutsamhet. Sannolikt ser vi resultatet av kyrkans strävan att illustrera orubblig tro, men här ryms flera stilgrepp som gör sig påminda än idag.
Ytterst sällan insisterar de stora verken på sceneriets skräck. Förekomst av blod är ofta estetiserad och konstnärligt motiverad. Allra längst gick sannolikt Salvador Dali i sin surrealistiska tolkning av korsfästelsen, vars Kristus viktlös svävar framför ett flerdimensionellt kors. I steget över till instagram må de öppna såren ha erövrat fokus, men fortfarande gestaltas smärtan som både vacker och begärlig.
MÅLANDETS MEDICINSKA VÄRDE
Att uttrycka oss i bild hjälper oss beskriva vår inre verklighet när orden inte räcker till. Inom vården är bildterapi en beprövad metod att få patienter att se sina tankar och känslor ur ett nytt perspektiv. Att måla kan även utgöra ett effektivt verktyg vid behandling av smärta.
Att skapa dämpar vår uppfattning av smärta då vi flyttar vårt mentala fokus från det onda. Rätt använt hjälper det oss slappna av och styra vårt humör, snarare än att låta smärtan kontrollera våra känslotillstånd.
I en amerikansk studie av 200 sjukhuspatienter med medicinsk problematik eller i väntan på operation, identifierades kraftigt sänkta nivåer av smärta och ångest redan efter en knapp timme bildterapi. Metoden har även använts vid Akademiska sjukhusets smärtcentrum.
KONST LÄKEKONST VÄLKOMNAR:
Adriana Miclescu är överläkare vid Multidisciplinärt smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala, tillika docent vid Uppsala universitets Institution för kirurgiska vetenskaper. Adrianas Miclescus forskningsområde spänner från kväveoxid och cerebral protektion till neuropatisk smärta.
Hans Sternudd är professor vid Linnéuniversitetet och performancekonstnär. Hans Sternudds forskning berör visuella uttryck för självskador, i första hand fotografier som publiceras på internet – med ett fokus på hur de ingår i ett sociokulturellt kommunikativt sammanhang där de gör självskadande begripligt och kanske även meningsfullt. Hans Sternudd forskar även kring hur bilden av självskadaren och självskadande konstrueras i massmediala sammanhang.
KONTAKT
Britt-Inger Johansson, professor
Konstvetenskapliga institutionen
Britt-Inger.Johansson@konstvet.uu.se
text: Magnus Alsne, foto: Wikipedia, Linnéuniversitetet m fl