Astrid Lindgren och de (dys)funktionella barnen

Astrid Lindgrens betydelse för vår bild av en lycklig barndom kan knappast överskattas, men vilken plats har Emils hyss och Pippis upptåg i en tid där andelen barn som diagnostiseras med adhd ökar lavinartat? Tisdag 19 mars sätter Konst Läkekonst fokus på hyss, fiffilurande och vår nya medicinska verklighet.

ASTRID LINDGREN-KODEN

Astrid Lindgren föddes år 1907 på gården Näs i Vimmerbys utkanter. Med kärleksfulla föräldrar och närhet till naturen upplevde Astrid och hennes syskon – de första Bullerbybarnen – en omvittnat harmonisk uppväxt där de, med Astrids egna ord, lekte och lekte och lekte, så det är underligt att vi inte lekte ihjäl oss. Intryck som med tiden kom att utgöra fond för ett av våra mest älskade litterära universum, befolkat av färgstarka barn vars förmågor hjälper dem att övervinna egna och andras svårigheter.

Allt sedan Lindgrens publika genombrott år 1945 har generationer barn och vuxna skrattat tillsammans åt Emils hyss och Karlssons fiffilurande. På senare år tycks sagostunderna emellertid omges av allt större oro: Att Pippis ifrågasättande av vuxenvärldens normer bör etiketteras med adhd tycks många överens om. Och nog rymmer väl Lotta på Bråkmakargatans högljudda protester mot de orättvisor som följer med rollen som yngst i syskonskaran både ett och två drag av autism?

Oavsett perspektiv behåller Astrid Lindgrens syn på barn och litteratur ett starkt inflytande på svensk barnlitteratur och är en bidragande faktor till att den idag tillhör vårt lands största kulturella exporter. Vid Konst Läkekonst 19 mars berättar litteraturvetaren och Lindgrenforskaren Malin Nauwerck om de sammanhang som formade Lindgrens syn på barn och konst, vilka som är förebilderna till gestalter som Emil och Pippi, och om det ibland kan finnas fog för att tolka litterära gestalter som om de vore verkliga personer.

DE (DYS)FUNKTIONELLA BARNEN

Idag har mycket av den ömsinta förståelse som präglar Astrid Lindgrens skildringar av barndomens glada oskyldiga lekar fått ge vika för vad som snarare påminner om nolltolerans. Aktuella siffror från Socialstyrelsen visar en dramatisk stegring av antalet adhd-diagnoser. Enbart den senaste treårsperioden ökade andelen barn i åldrarna 5 till 9 som får diagnosen med 45 procent. Totalt förskrivs adhd-läkemedel till fler än 190 000 svenskar, en närmast exponentiell tillväxt utan tecken på avmattning.

Är utvecklingen ett steg i rätt riktning? En diagnos kan tvivelsutan vara av stort värde för individen som får en förklaring till upplevda problem och tillgång till anpassade stödinsatser. Bland nackdelarna anger unga vuxna med adhd dess praktiska konsekvenser, omgivningens fördomar och försämrad självkänsla. Sett till de långa patientköer som väntar på att få genomgå utredning tycks dock fördelarna väga tyngst.

För att åtgärda de långa väntetiderna inför allt fler regioner snabbspår för adhd-utredningar. I Sveriges Radio betonar Göran Rydén, Verksamhetschef i Region Stockholm, det nödvändiga i att tänka nytt kring en väldigt stor patientgrupp med stora behov och att den diagnostiska säkerheten inte självklart blir bättre av väldigt omfattande insatser, men i DN Debatt identifierar psykologer och specialister risk för både felaktiga diagnoser och ökade kostnader. Vid Konst Läkekonst 19 mars ger Johan Isaksson, docent och psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin, sina perspektiv på det som sker.

KONST LÄKEKONST VÄLKOMNAR

Malin Nauwerck är forskare i litteraturvetenskap vid Svenska barnboksinstitutet med affiliering vid Uppsala universitets Institution för litteraturvetenskap och retorik. Malin ledde 2020-2023 det tvärvetenskapliga projektet Astrid Lindgren-koden som med stöd ur Riksbankens jubileumsfond redan resulterat i flera uppmärksammade publikationer om Lindgrens författarskap.

Johan Isaksson är psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin i Uppsala och docent vid Uppsala universitets Institution för medicinska vetenskaper. I fokus för Johans pågående forskning är bland annat diagnostik av adhd, reglering av stress och känslor vid neuropsykiatriska tillstånd, samt utformning och bedömning av psykologisk behandling för barn och ungdomar med adhd.

Anna-Karin Nytell Oldeberg, välkänd under artistnamnet ako, är en ständigt aktuell sångerska, artist, allsångsledare och tonsättare. När hon inte står på scen med Trio BAG, Z-kvartetten eller egna partybandet AKO LIVE BAND sjunger hon gärna och ofta med barn i alla åldrar. År 2021 blev ako utnämnd till Årets hedersupplänning och vi är mycket glada att ako nu väljer att gästa Konst Läkekonst.

Astrid Lindgren och de (dys)funktionella barnen
Senast uppdaterad: 2022-05-19