Ny facilitet tar upp jakten på dopade idrottare och framtidens läkemedel

2020-10-20

Med hjälp av en hemodlad trådsvamp lyckades Mikael Hedeland, professor i analytisk farmaceutisk kemi, avslöja fyra dopade medaljörer vid de olympiska spelen i Aten. Nu förädlar han sina metoder ytterligare och öppnar en facilitet för masspektrometri vid Uppsala Biomedicinskt Centrum.

Mikael Hedeland, professor i analytisk farmaceutisk kemi
Mikael Hedeland, professor vid farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet

Skulle du ta en drog som resulterade i oövervinnlighet i din idrott om du visste att det skulle innebära din död om fem år? ”Ja” svarade fler än hälften av alla tillfrågade elitidrottare under det sena 1900-talet. Idag är andelen som skulle välja preparatet avsevärt mindre, en sund utveckling som förmodligen kan härledas till de allt mer avancerade metoderna att avslöja bruk av prestationshöjande medel.

– Under de Olympiska spelen i Aten år 2004 saknades effektiva metoder att avslöja bruk av oxandrolon, en anabol steroid som kroppen snabbt utsöndrar. I ett forskningsprojekt många år senare arbetade vi med Cunninghamella, en trådsvamp som visade sig bryta ned substanser på liknande sätt som människor och hästar. Med hjälp av svampen upptäckte vi att oxandrolon lämnar en annan, mer långlivad och spårbar substans efter sig, ett fynd som kom att få stora konsekvenser inom idrottsvärlden, berättar Mikael Hedeland, professor i analytisk kemi.

Adam Nelson, USA, vann guld nio år efter Aten
Adam Nelson fick sitt guld nio år efter Aten-OS.

Då resultaten från Uppsala nådde Världsantidopingbyrån, WADA, valde de att ta fram 105 urinprover från Grekland som då hunnit förvaras åtta år i frysboxen. Med den nya analysmetoden hittade byrån nedbrytningsämnen från oxandrolon i flera prover. En rad retroaktiva diskvalificeringar utfördes och i fyra fall återkallades medaljer, bland dem ett guld i kulstötning.

– Det är naturligtvis positivt om vi hjälper till att avslöja fusk, och historien med de olympiska medaljerna är tacksam att inleda forskningspresentationer med då det alltid väcker intresse. Men vårt största bidrag i det här fallet är att vi tydliggjorde Cunninghamellas användbarhet för att hitta nedbrytningsämnen, så kallade metaboliter, från farmakologiskt aktiva substanser. Det är en billig metod som dessutom minskar behovet av djurförsök och som efter vår studie fått vetenskaplig spridning.

Även Mikael Hedelands grupp har fortsatt nytta av Cunninghamella i arbetet med att stävja dopning. Nyligen publicerade teamet en artikel i vilken de kartlägger åtta metaboliter från en variant av SARM, en form av anabola föreningar som påskyndar muskeltillväxt vilket gör dem användbara vid behandling av vissa sjukdomar. De är däremot sedan år 2008 förbjudna i tävlingsidrott, men har nu kunnat spåras hos såväl hästar som idrottare.

Mikael Hedeland rekryterades till Uppsala universitet år 2018 efter en lång och framgångsrik sejour vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Här bedrev gruppen ett flerårigt samarbete med nordisk trav- och galopp kring analys av prover från tävlingshästar – till teamets många uppmärksammade insatser hör avslöjandet av den franske travtränare som gav sina hästar kobolt. Med uppdraget kom även intäkter som bidrog till att finansiera ett laboratorium med utpräglat fokus på in vitro-metoder.

– Det var en intressant tid som öppnade flera internationella dörrar. Jag har valt att behålla en anställning om 20 procent och en doktorand med fysisk placering vid SVA, och fortsätter även min vetenskapliga samverkan med laboratorier vid University of California och Deutche Sporthochschule Köln. Samtidigt ser jag många möjligheter till samarbeten vid Uppsala universitet, där vår teknikintensiva miljö med fokus på separationsvetenskap kan tillföra betydelsefulla värden.

Just nu förbereder Mikael Hedeland en facilitet för masspektrometri vid Uppsalas Biomedicinska Centrum. Processen har dock – som mycket annat – fördröjts till följd av covid-19, men ambitionen är att så snart som möjligt slutföra etableringen och därmed kunna bistå andra forskare att få fram data i syfte att skapa snabbare, mer selektiva analysmetoder inom läkemedelsforskning.

– Så snart vår facilitet är installerad och redo kommer den att generera viktiga underlag, bland annat i arbetet att identifiera och spåra kroppsegna ämnen som markerar sjukdom. Vår analytiska farmaceutiska kemi är ju i första hand en hjälpvetenskap som med bra analysdata lägger grund för andra grupper att lösa sina utmaningar, och jag är övertygad om att den kompetens vi tillför kommer att vara av stort värde för våra kollegor vid Uppsala universitet, säger Mikael Hedeland.

Fakta

  • Masspektrometri är en teknik där en Masspektrometer skiljer joner från varandra baserat på deras relation massa/laddning, vilket möjliggör kvalitativa och kvantitativa analyser inom analytisk kemi.
  • Den första Masspektrometern lanserades under tidigt 1900-tal. 1922 erhöll F W Aston Nobelpriset i kemi för att med en masspektrograf ha lyckats bestämma vikten på atomer.
  • Mikael Hedelands forskargrupp driver också projekt med fokus på Läkemedel i miljön, Metabolomik samt Lipidomik.

Mer information

Kontakt

Kontakta Mikael Hedeland, professor i analytisk farmaceutisk kemiMikael Hedeland , professor i analytisk farmaceutisk kemi
Institutionen för läkemedelskemi, Uppsala universitet
mikael.hedeland@ilk.uu.se, 070-657 1663


text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl

Nytt vid fakulteten