”Antibiotikaresistens är en så komplex utmaning att den fascinerar”

2023-08-21

Nya affärsmodeller, nyfikenhetsdriven forskning, internationella handlingsplaner eller rättvis resursfördelning? Åsikterna om vad som krävs för att stoppa de resistenta bakterierna gick isär då Uppsala universitet inbjöd till panelsamtal Antibiotics: Past. Present. Future.

F v: Eva Garmendia, Helle Aagaard, Agneta Richter-Dahlfors, Richard Bergström, Malin Grape
F v: Eva Garmendia, Helle Aagaard, Agneta Richter-Dahlfors, Richard Bergström, Malin Grape

Den accelererande antibiotikaresistensen ställer forskning, samhälle och vård inför en rad akuta utmaningar. För att säkra den globala folkhälsan krävs nya läkemedel, behandlingar och kunskap om hur vi ska använda de verktyg som står till buds. Men vem ska göra jobbet? Och hur ska det finansieras? I sena augusti samlade Uppsala universitet representanter för forskning, industri, myndigheter och opinionsbildare till Panelsamtalet Antibiotics: Past. Present. Future. För publiken stod det tydligt att hotbilden är högst reell – liksom att synen på vad som krävs för att ta nästa steg går i skilda riktningar.

Malin Grape, AMR-ambassadör
Malin Grape, AMR-ambassadör

– I princip alla medicinska landvinningar bygger på förutsättningen att vi kan bota infektioner. Alltså äventyrar de resistenta bakterierna hela vårt vårdsystem, vilket innebär en utmaning så komplex att den fascinerar, Ska vi trots allt lyfta något positivt så har ju Sverige visat att det går att påverka till det bättre, och det vi behöver härnäst är en internationell handlingsplan med tydliga överenskommelser, menade Malin Grape, Sveriges – och världens – första AMR-ambassadör.

I en studie publicerad i tidskriften The Lancet bedöms 1,3 miljoner människor ha dött år 2019 till följd av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Det gör dem till en av världens vanligaste dödsorsaker, likväl har fyrtio år gått sedan vetenskapen senast identifierade en ny antibiotikaklass som godkänts för vård. Otillräckliga ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin anges ofta som anledning, men är verkligen en fungerande affärsmodell omöjlig att åstadkomma?

– Den som utvecklar ett nytt antibiotikum måste vara beredd på att se sin produkt låsas in i ladorna, att ge bort den i princip gratis och till sist se den förlora sin verkan. Då avkastning på investeringar är en avgörande faktor för näringslivet krävs en ny modell för interaktion mellan nationer och privata aktörer, och erfarenheterna från pandemin och utvecklingen av covidvacciner visar att det är fullt möjligt, konstaterar Richard Bergström, chef för European affairs på IQVIA.

Å andra sidan är det långt från självklart vad som ska placeras i förarsätet vid utveckling av medicinska innovationer. På en direkt fråga från moderator Eva Garmendia, till vardags vid Uppsala Antibiotic Center, svarade merparten av publiken att folkhälsobehoven måste stå i fokus. Richard Bergström framhöll att profit är en aspekt vi knappast kan förbise, medan Agneta Richter-Dahlfors, professor vid KI och verksamhetschef vid Aimes, var av diametralt motsatt uppfattning:

Agneta Richter-Dahlfors, KI/Aimes
Agneta Richter-Dahlfors, KI/Aimes

– Utrymme för nyfikenhetsdriven forskning är absolut nödvändigt för vetenskapliga framsteg. Många innovationer har utvecklats utan att svara mot uppenbara behov, men med tiden fått avgörande betydelse. Dessvärre tillhör infektioner inte de vetenskapliga statusområdena att utforska, alltså måste vi skapa en struktur som lockar både akademi, små och medelstora företag och, till sist, Big Pharma att ta plats på tåget.

Och till sist, inför denna minst sagt komplexa problematik: Vilken av alla åtgärder är egentligen viktigast? Trots många alternativ att välja mellan fördelades åhörarnas röster relativt jämnt. Bara ”Se till att antibiotika finns tillgängligt överallt” hamnade – om än knappt – i kölvattet. Ett rimligt om än felaktigt antagande, konstaterade Helle Aagaard, biträdande direktör vid ReAct, en opinionsbildande organisation med fokus på antibiotika.

– Faktum är att fler människor dör på grund av brist på antibiotika än av resistenta bakterier. Vi vet också att när rätt antibiotika saknas väljer många vad de tror är det näst bästa, vilket i sig kan få allvarliga konsekvenser. Viktigast är emellertid att publikens svar visar att ingen enskild insats är tillräcklig i sig, men också, vill jag tillägga, att vi måste säkerställa att de vägar vi väljer att prioritera ger avsedd effekt i alla – inte bara rika – länder.

FAKTA

  • Panelsamtalet Antibiotics • Past. Present. Future. genomfördes i Uppsala universitetsaula fredag 18 augusti.
  • Samtalet arrangerades i samband med sommarskolan NorDoc Summer School 2023: Antibiotics According to a New Generation
  • I panelsamtalet deltog
  • Helle Aagaard, Deputy Director, ReAct
  • Richard Bergström, IQVIA, f d nationell vaccinsamordnare
  • Malin Grape, Sveriges AMR-ambassadör
  • Agneta Richter-Dahlfors, Professor, KI, verksamhetschef, Aimes
  • Moderator: Eva Garmendia, Uppsala Antibiotic Center

MER INFORMATION

KONTAKT

Anders BacklundAnders Backlund, Professor
Uppsala universitet
Anders.Backlund@farmbio.uu.se

text, Magnus Alsne, foto: Mathias Hallberg m fl

Nytt vid fakulteten

Senast uppdaterad: 2024-04-04