Sömnforskare Christian Benedict önskar alla en God Natt

2022-11-30

Med en färsk avhandling i bagaget bytte sömnforskaren Christian Benedict hemlandet Tyskland för en oskriven framtid vid Uppsala universitet. Ett drygt decennium senare leder han sitt team längs frontlinjen i ett av världens hetaste vetenskapliga fält.

Christian Benedict, forskare och författare till Sömn, sömn, sömn
Christian Benedict, forskare och författare till Sömn, sömn, sömn

Christian Benedict hinner inte ens sätta sig innan hans telefon ringer. Han ursäktar sig, svarar – och möts av ännu ett av alla offer för den närmast epidemiologiska sömnproblematik som idag sprider sig över världen. "Jag är ledsen, men hur mycket jag än vill hjälpa dig så måste jag hänvisa dig till vården, det vore fel att spekulera över telefon vad dina sömnsvårigheter beror på". Efter ytterligare en minut av fruktlös övertalning ger den sömnlöse upp. Christian lägger på med en suck. "Det är så många människor som kontaktar mig. Inte minst oroliga föräldrar vars ungdomar inte sover tillräckligt, men jag kan helt enkelt inte ge dem det de behöver".

År 2009 anländer Christian Benedict till Sverige och Uppsala universitet. Med sig har han en färsk avhandling och ett tyskt anslag för att utreda relationen mellan sömn och ämnesomsättning. Den svenska sömnforskningens epicentrum befinner sig visserligen i Stockholm, men i Uppsala har en professor i funktionell farmakologi lovat att ta emot. Några kvarlämnade instrument ska visst finnas, förhoppningsvis inte med fler än fyrtio år på nacken. Men ibland är det allt som krävs. Ett drygt decennium senare är kartan förändrad och Christian har tagit plats bland forskarsveriges profiler.

– Kost och motion har länge varit i fokus för forskning och debatt om livsstilsfaktorer, men sömn har med tiden fått en alltmer framskjuten position och min grupps resultat bemöts med stor respekt. Journalisterna vänder sig till Uppsala för svar och vi tar ofta emot önskemål om intervjuer, något jag ser som ett direkt resultat av vårt hårda arbete. Samtidigt är det viktigt att förmedla det konceptuella i en hållbar livsstil, att en god natts sömn är viktig, men tar dig inte hela vägen.

Efter ett år vid Uppsala universitet beviljas Christian Benedict Vetenskapsrådets postdok-anslag, en betydelsefull injektion i en begynnande forskarkarriär, men det som verkligen ger skjuts är det snabbt växande nätverket. Först vid den egna institutionen, snart spänner det över hela Vetenskapsområdet för medicin och farmaci.

– Jag älskar Uppsala och dess generösa forskningsmiljöer. Min dåvarande gruppledare tvekade aldrig att introducera mig för sina kontakter och alla jag möter fortsätter att visa vilja till samarbete. Jag fick det utrymme jag behövde, och med resultaten kom de första större anslagen och möjligheten att etablera mitt eget team. Idag är vi en väl sammansvetsad enhet med flera uppmärksammade publiceringar i ryggen.

Christian Benedict, Farmaceutiska fakulteten
Christian Benedict, Farmaceutiska fakulteten

Till gruppens många studier som når globalt gehör hör upptäckten att redan en sömnlös natt kan påverka hjärnan negativt, att skiftarbete kan kopplas till nedsatta kognitiva förmågor som kan ta flera år att återställa, liksom att sömnbrist kan förändra tarmfloran. Resultaten bidrar till att synen på sömnforskning snabbt förändras från sidovetenskap till interdisciplinärt relevant för en lång rad medicinska vetenskaper.

– Ställt mot de internationella enkätstudier som visar att varannan vuxen inte känner sig återhämtad efter vanlig sömn på vardagar är det naturligtvis alarmerande. Å andra sidan vet vi att många människor blir så stressade av den här kunskapen att de sover ännu sämre, alltså måste vi fokusera vårt budskap på det som är positivt med sömn, resonerar Christian Benedict.

Att hävda vårt behov av sömn är emellertid inte utan friktion. Många invänder att de förmår prestera i yrkeslivet trots korta nätter. Och vetenskapens position främjades knappast av att världens en gång mäktigaste man i fyra års tid upprepade att sömn är för de lata.

– Naturligtvis är sömnbehovet individuellt, men en studie vi gjorde bland 20 000 tonåringar i Uppsala län visade att dåliga skolresultat är starkt förknippade med störd eller nedskuren nattsömn. Och förmodligen skulle Donald Trump inte ha agerat fullt så impulsivt om han var utsövd.

Ett enkelt sätt att avgöra ditt personliga behov är att beräkna ditt genomsnittliga antal sömntimmar under tre semesternätter. Sover du normalt kortare än så försätter du dig i det forskarna benämner ”sleep debt”, något många försöker återgälda genom att stanna längre i sängen när helgen kommer.

– Sömnskulder kan kompenseras på kort sikt, men är inget jag rekommenderar över tid. Det stör drömsömnen och därmed hjärnans möjlighet att bearbeta och sortera intryck. Dessutom påverkas vår metabolism negativt, vilket kan resultera i övervikt, typ 2 diabetes och andra vanliga livsstilssjukdomar. Stabila sömnvanor hjälper oss däremot att ta in och förstå ny kunskap och framför allt att må bättre, vilket är det vi måste kommunicera om vi ska komma till rätta med det faktum att en stor del av befolkningen lider av sömnsvårigheter, menar Christian Benedict.

Med resultatrik forskning och förmågan att förmedla den publikt har Christian Benedict på kort tid etablerat en ledande vetenskaplig miljö i Uppsala, och den massmediala strålkastaren lyser allt starkare på laboratoriet: Under 2023 väntar premiären för en alltjämt hemlig tv-serie, samtidigt är en uppföljare till 2018 års bästsäljare Sömn, sömn, sömn redo att nå bokhandlarna. Men de populärvetenskapliga framgångarna till trots förblir forskning och utbildning kärnan i gruppens verksamhet.

– Vi fick nyligen starkt internationellt genomslag med en studie som visar att tyngdtäcken kan öka unga vuxnas nivåer av hormonet melatonin med 30 procent och därmed påverka sömnen positivt. Vi förbereder oss just för vår tredje disputation, och att vårt team under hösten tog steget över till Uppsala universitets Institution för farmaceutisk biovetenskap har också fallit ut mycket positivt. Vi har blivit väl mottagna, har flera spännande projekt på gång och redan efter några månader är jag övertygad om att vi är oss i helt rätt miljö för att lyfta vår verksamhet ytterligare en nivå!

FAKTA CHRISTIAN BENEDICT

  • Yrke Universitetslektor vid Uppsala universitets institution för farmaceutisk biovetenskap
  • Ålder 46 år
  • Familj Hustru, fem barn – varav två bor i Tyskland, hund, katter och en häst.
  • Till vardags ringer min väckarklocka Prick sju, då har jag normalt sovit knappt sju timmar.
  • Innan jag somnar på kvällen Umgås jag gärna med familjen eller spelar fotboll i Torpedo Kamrat BK.
  • Det roligaste med mitt arbete Är att jobba tillsammans med så många entusiastiska yngre forskare.

MER INFORMATION

MÖT FLER FORSKARPROFILER

KONTAKT

Christian BenedictChristian Benedict, Universitetslektor
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Christian.Benedict@farmbio.uu.se

Text: Magnus Alsne, foto: Stefan Tell, Mikael Wallerstedt

Nytt vid fakulteten

Senast uppdaterad: 2024-04-04